Personbeskrivning av Anna, ”Oönskad”

Anna är ett oönskat barn. Hennes föräldrar hade inte tillstånd att ha henne, och togs då till ett barnhem, Grange Hall i England, som är just för oönskade barn. Anna hittades uppe på en vind när hon var runt 2 och ett halvt år, och gråtandes togs hon hand om. De säger att hon hade tur. I många länder var oönskade barn avlivade, men så gjorde man inte just där i England, och så blev hon omhändertagen. 

Anna är en lättlärd fjortonåring. Men det betyder inte att hon är perfekt. Så fort hon gör något fel, blir hon slagen. Så är det för alla barn där på Granage Hall, och det är mycket få som trivs. 

Hon har också en dagbok. En hemlig sådan. Man får inte lov att ha någonting sådant, det är förbjudet, och därför gömmer hon den. Där skriver hon sina tankar, drömmar... Ja, allting som en dagbok borde innehålla.

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt förkommer när en hjärtmuskel inte får tillräckligt med blod. Blodet får dem från olika blodkärl som kallas för kransartärer eller kranskärl. I dem kranskärlen lagras fetter, som i sin tur /kan/ leda till att de blir trängre, som kallas för åderförfettning eller åderförkalkning. Då kommer inte blodet fram till ett ställe, som leder till att den delen som inte får det blod den behöver dör. Det leder till att hjärtat jobbar sämre, en risk för hjärtinfarkt.

Symptomen för hjärtinfarkt är oftast en enorm smärta i bröstet, som strålar ut i armarna, och ända upp till halsen och käkarna. Man får och rädsla och ångest, samt andnöd och man kan känna illamående. Vid få tillfällen känner man ingen bröstsmärta.

Man kan behandla hjärtinfarkt med olika mediciner som löser upp blodpropparna i kärlen. Några exempel på dem här medicinerna är acetylsalicylsyra, betablockare, blodfettsänkare och ACE-hämmare

Diskriminering - Sexualitet

Lagarna inom sexualitet i Sverige har ändrats väldigt mycket inom dem senaste 70 åren. År 1944 avskaffades lagen om att vuxna med homosexualitet kriminaliserades om de sågs i umgänge med en annan individ med samma sexualitet, och var misstänkta om att ha en slags relation. Ända fram till år 1979 klassificerades också homosexualitet (samt bi- och trans-) som en sjukdom. Bit för bit har de med sexualitet Homo-, Bi- and Trans- fått fler rättigheter. Förbud mot diskriminering i arbetet kom år 1999, och förbuden ökade från det årtalet och uppåt. År 2005 såg man till att kvinnorna med de sexualitetspersonligheterna fick det lika bra som männen. 2006 började man med att föra samma lagar till barn och elever, och giftermål med en av samma kön infördes år 2009 här i Sverige. 

Diskriminering inom ämnet sexualitet är tyvärr väldigt vanligt, utan att vi äns vet om det. Mycket förekommer på jobben/skolorna och framför allt ute på nätet. Nätmobbning samt diskriminering förekommer allt oftare nu när internätet används dagligen av så många människor runt om i världen. Sociala webbsidor utsätter framför allt ungdomar för kränkande behandling när det gäller sexualitet, så som att kalla personer för ord och ökennamn anonymt. Några exempel på dessa ord som kan kränka ens sexualitet är ”bög/bögjävel”, ”lesbo” och i vissa situationer kan det t.o.m räcka med att säga ”homo”. Dessa ord sägs också utanför datorernas gräns. Ute på skolgårdar och fritidsplatser och andra ställen förekommer det lika mycket, om inte mer diskriminerande saker. Vissa påverkas så mycket av detta, att det kan leda till att man skadar sig själv som straff eller t.o.m självmord.

Om man frågar folk vad de har emot (om de har emot) bögar, lesbiska och/eller transsexuela människor så kanske man kan ändra deras åsikt. I vissa fall handlar det om tro, och det kan vara svårt att ändra på. Men det kan också vara att det bara är så. De kanske har växt upp i ett samhälle mot detta, och på så sätt har fått ”ärva” samma åsikt. Ibland menar folk inte vad äns de säger. Folk använder t.ex bög som skällsord, men menar inte att de har någonting emot homosexuella. Man kan försöka prata det ur dem, att inte använda diskriminerande ord mot folk som är, eller inte är, det de kallar dem för. 

Om fler folk visste om vad detta gör mot andra kanske de förstår bättre om varför det är farligt. Låt elever läsa om det, lägg ut artiklar i tidningar om det.

Motion

Här är Sonjas och min presentation om Motion

Eis Ninja - GoAnimate

Eis Ninja by ellen4012 on GoAnimate

Englischen Garten

Hallo!

Ich bin in dem Englischen Garten. Der Englischen Garten liegt im München, eine grosse Stadt im Süd-Deutschland. Der Park hat sehr vielen Aktivitäten. Sonnenbad auf der Wiese, Surf-Action, Menge Kultur und wunderbare Ausblicke auf die Stadt und Alpen. Es ist sehr schön!

Ich komme bald nach Hause. Tschüss!

We know where you live — Continuing

It wouldn’t stop. That God damn phone wouldn’t stop ringing. I already had my head buried in the bedsheets, holding the pillow over my ears. But it just kept on beeping. I didn’t have the courage to go and pick up the broken glass from smashing the paintings on the wall when I threw that stupid cellphone away. It was too close to the shards of glass. The sound. Slowly lifting up my tearstained face from the covers, my eyes searched around the room, finding where the sound came from. I had made up my mind. I wouldn’t go near it again. I’m scared, terrified. It wasn’t just a few times a day, but the texts came in every second. Non stop. The texts just kept on spamming the cellphone with hate and sorrow for me to open, which I didn’t want to accept. I couldn’t take it anymore. I just wanted all of this to end.

The clock was past midnight as I heard the clock from the living room, and the phone had finally stopped beeping. Thinking it was because of a full memory card, I sighed in relief. Cuddling up in my blanket, I tried to get some rest, being exhausted from all the events that had happened the past few weeks. I looked forward to get a good night's sleep, but that didn’t happen.

All I could feel was a cold breeze. I instantly opened my eyes and sat up on the bed, looking to the window, thinking it was open. But it wasn’t. It was closed, but the curtains were still swaying before my eyes. Something didn’t feel right. Something was definitely wrong. I turned my head to check the time on my alarm clock, but it seemed like it had stopped working some time ago. It said it was 11:38 am, but the sun was nowhere to be seen. That’s when I heard it again. The phone gave off a melody I haven’t heard before. It sounded like it was a phone call, and not a text message this time. My curiosity took ahold of me, and I couldn’t stop my body from going to the ringing sound. Walking past the still moving curtains, kneeling down on the broken pieces of glass, I picked up the phone. It didn’t have a number, it didn’t even show that anyone was calling. But it was still ringing. Scared, I answered. I didn’t say anything, but I didn’t need to either. In the other end I could hear how someone whispered, ”I told you... We know where you live.”

With a hand from behind suddenly covering my mouth, holding me close in a tight grip with the other arm, I started to slip into unconsciousness, as I heard the silent, soft words of a manly and foreign voice... ”Sweet dreams, my love..”